Året var 1720. Det var kärva tider i Sverige och inte minst i Nyköping. Ett halvår tidigare, närmare bestämt i juli månad 1719, hade ryska trupper härjat utmed den svenska ostkusten. Flera städer bändes ned till grunden och i Nyköping hade folket därefter bara några enkla skjul att bo i. 

Nyköpingsborna kom dock snart igång med att bygga upp sin stad igen och bland dem som började först var Jakob Sundler. Han var landskamrer till professionen, alltså en av högsta befattningshavarna hos Konungens Befallningshavande i Nyköpings län. 

Han bestämde sig snart för att bygga ett nytt hus och att det skulle vara ett stenhus. Mark hade han i form av fastigheten nr:43 i 1:a kvarteret, numera kvarteret Sörmlandsbanken och det fanns speciella skäl till att han valde sten som byggnadsmaterial. Genom att bygga huset i sten minimerade man risk vid eventuell storbrand, regeringen uppmuntrade alla Nyköpingsbor som byggde i sten att få statligt bidrag i form av 200 daler silvermynt i tre år.

Nygån affärsverksamhet förekom inte i huset under de första decennierna. Alla utrymmen användes för bostadsändamål och förutom familjen Sundler med tjänstefolk var ständigt ett antal "contoirskrifvare" mantalsskrivna där. 

År 1789 inleddes en ny epok i byggnadens historia genom att våningen i gatuplanet gjordes om till affärslokal. Det var Pehr Malmberg och Adam Tibertius Stenqiust som öppnade kryddkramhandel där - livsmedelsaffär skulle vi kanske säga med våra dagars språkbruk. 
​
Glas och porslin kom 1852
När Carl Gustaf Hellström år 1852 installerade sig i Sundlerska gården inleddes ytterligare en helt ny epok i husets historia. Det var nämligen Hellström som ändrade sortimentet och började sälja glas, porslin och andra bosättningsartiklar i stället för specerivaror, därmed lades grunden till det sortiment som än idag, efter snart 150 år, är utmärkande för firman. 

1890 inleddes Hellman- epoken
Vid ägarskiftet blev firmanamnet nu C A Hellmans Glas-, porslins- och Galanterihandel vilket kan läsas på fasades även i våra dagar. Det var också då benämningen "Hellmanska gården" började komma i bruk. Under C A Hellmans ledning utvecklades firman och sorteringen blev minst sagt rikhaltig. Förutom glas och porslin samt andra husgerådsartiklar kunde man hos Hellmans nu hitta det mesta som krävdes för livets nödtorft, utom livsmedel. 

Fotogenlampor var en stor artikel vid denna tid och hos Hellmans fanns de mesta skiftande modeller liksom lampglas och alla andra reservdelar. Inte bara i hemmet behövdes fotogenbelysning utan även på vagnar och i uthus- allt fanns hos Hellmans. 

Byggnadsvaror av skilda slag kunde man också hitta i bodarna på gården, speciellt blev hellmans storleverantör av fönsterglas under många år men även linoleummattor, takpapp och liknande fanns i lager. Tapeter och bårder samt färg ingick också i sorteringen. Vidare salufördes toalettartiklar samt resväskor, plånböcker och andra läderartiklar.
​
​